A beautiful goodbye

Hej alla, nu är vi framme på vår näst sista dag av vår praktikresa och vi vill verkligen inte hem. Vi är alla väldigt tacksamma för att vi fick följa med och ta del av denna fantastiska resa som vi kommer bära med oss resten av livet.

Idag gjorde vi vårt sista studiebesök och det var på en skola för döva där det gick 320 elever i åldrarna fem till tjugo år. Vi fick en rundvandring på skolan och fick vara med på olika lektioner för att se hur lärosättet gick till. På skolan så bedrev även eleverna syslöjd där de bland annat sydde sina egna skolkläder, hade olika hantverkslektioner och bildlektioner där de hade ritat en jätte fin bild på Gandhi. Vissa av barnen fick även möjligheten till att bo på skolan eftersom att deras hem låg långt ifrån skolan. Vi alla tyckte verkligen att dessa barn var underbart söta och väldigt duktiga under lektionerna då de verkligen ansträngde sig för att göra sig förstådda genom att försöka att prata.

 

Efter detta studiebesök så åkte vi hem till hotellet för att äta och vila upp oss inför kvällens avslutningsceremoni som skulle äga rum på skolan som vi var på under den första veckan. Vi blev verkligen tagna av denna ceremoni för de hade verkligen ansträngt sig för att ge oss en fin avslutning. Det togs farväl med blommor och utbyte av fina presenter. Det var i denna stund som vi verkligen insåg att vi verkligen inte vill hem och det var med en klump i halsen som vi åkte därifrån.

Nu på kvällen så har vi varit på vår stammisrestaurang Blueberry och återigen ätit en god middag som innehöll en massa skratt då vi pratade om resans olika roliga händelser. Imorgon så ska vi på en liten dagsutflykt till ett tempel och därefter så börjar packningen inför hemresan.

Avslutningsvis så vill vi elever och lärare tacka alla medlemmar från Mahagujarat Medical Society och Dinsha Patel College of Nursing för de tre underbara veckor som ni har gett oss. Det har varit ett sant nöje att få göra vår praktik här hos er och som vi nämnde tidigare så kommer vi bära med oss denna upplevelse för alltid. Tack!
/Alexandra och Valentina

Internatskolebesök

 Godkväll till alla er där hemma i kylan, kan ju börja med att säga att man längtar inte hem till Sverige och kylan, man hade inte tackat nej till x antal veckor mer här. Men nu över till lite mer seriösa saker, idag har vi besökt två olika sorters skolor. Den första skolan vi besökte heter Shree Vitthal och är en flickinternat skola. Där bor cirka 700 flickor där

De påbörjar sin dag klockan 05:00 och där har dem olika program vad dem ska göra, vissa ska städa toaletterna, vissa ska städa duscharna andra rabatterna och andra ska göra mat med mera. Vi fick en chans att se på hur hela deras skolområde såg ut och det var verkligen inte litet, vi fick också se och höra när flickorna sjöng en fin bön innan dem började äta

Vi träffade också på en svensk/indisk familj där och det var trevligt att höra lite svenska här nere. Dem var från Falköping och dem slog  följe med oss inne på området och översatte till oss om vi behövde den hjälpen.

Ett antal av flickorna och lärarstaben hade också en fin välkomst ceremoni för oss där man bland annat sjöng för oss, höll tal för oss samt vi fick blommor och vår Ulla-Carin höll ett litet tal för dem.
 
Det var en trevlig förmiddag på flickskolan och efter det så begav vi oss direkt till nästa besök och skola. Till det besöket så fick jag en liten trevlig stund med Vicerektorn från DPCN Mr Robin, jag åkte nämligen med honom på hans scooter till skolan. (Vissa av töserna blev lite avundsjuka men nämner inga namn…)

Det var ett hinduiskt internat  för pojkar av den högsta kasten så kallad brahminer. Och skolan heter Brahmarshi Sanskar Dham, och här blev vi också rundvisade och vi fick bland annat gå in i kohagen som de hade och där dem tog hand om kossor och en tjur, det var trevlig stund där och tror nog att alla i gruppen smälte för de söta kossorna som fanns där inne.
Vi fick också se på templet dem hade på området som var för Lord Shivas ära

Och även här hade man en fin välkomst ceremoni för oss, där pojkarna sjöng för oss och höll tal för oss på Sanskrit, som är ett heligt språk. Även här höll vår Ulla-Carin ett fint tal inför våra värdar på skolan som uppskattades, därefter blev vi rundvisade inom skolbyggnaden och sedan begav vi oss hem.

Där var det lite vila och lite ärenden som gällde inne i staden och sedan efter det var det plugg för alla, så det är vad som händer här och om ni alla ursäktar mig nu så ska jag försöka återgå till plugget. För man får inte några förmåner att slippa plugget bara för man skriver blogg inlägget tyvärr. Ha det fint och ta det allt lugnt i snön där hemma. Mvh Andreas

Back to school!

Idag har vi fått sovmorgon då vi inte skulle iväg till en skola, Swami Vivekanand school, förrän vid klockan halv 11. Under vår färd med rickshaw så tog det lite längre tid än förväntat då våra chaufförer åkte till fel skola i början – till en skola som låg väldigt långt ifrån. Väl framme på rätt skola fick vi ett väldigt fint välkomnande med en välkomstceremoni samt en fin rundtur av skolan. 

 

Under välkomstceremonin fick vi lyssna på en väldigt fin sång som var till guden Krishna samt att vi fick se en väldigt vacker dans som framträddes av två unga flickor, och denna dans var till guden Ganesha. Efter dessa fina framträdanden så redovisade Anna om Sverige och Rebecka redovisade om Svenska traditioner för skolans elever. Egentligen var det menat att jag (Nadine) också skulle redovisa men tiden räckte inte till eftersom det blev dags för lunch. När ceremonin var över så fick vi en indisk lunch serverad på skolan som smakade väldigt bra.

 

Efter skolan så besökte vi shoppingstället igen för att hitta lite presenter till dem där hemma, men det blev lite ”presenter” till oss också.  När vi var klara med shoppingen så besökte vi det katolska barnhemmet igen för att umgås med barnen ännu mera. Detta tyckte vi var helt underbart då vi tjejer älskar barn (Andreas stannade på hotellet under shoppingrundan och besöket på barnhemmet).

På kvällen gick vi ut på restaurang för att äta middag med Dr. Shelat, rektor Mr. Jain och vice rektor Mr. Joseph. Denna middag blev en lyckad kväll med intressanta samtalsämnen och många skratt.

/Nadine

 

Action speaks louder than words

 Idag samlades vi runt 10 tiden för att ta en riksha till Dinsha Patel College of Nursing där vi skulle möta mr Robin Joseph för att åka med deras skolbuss till en vårdcentral som låg en liten bit utanför Nadiad. Där träffade vi en doktor som visade oss runt på vårdcentralen. Vi tyckte inte att det såg ut som en vårdcentral som finns i Sverige utan mer som ett litet sjukhus eftersom det fanns operationssal, förlossningsavdelning, röntgen och laboratorium.  Vi tyckte att det var fint där och personalen var trevliga.

 Efter det åkte vi med bussen till en lite mindre vårdcentral som låg en liten bit längre bort. Där var det samma att vi tyckte att det var mer som ett litet sjukhus. Vi fick se när ett litet barn blev vaccinerat. Bägge vårdcentralerna låg lite utanför en större tätort och vi tyckte att det var en underbar idé att ha vårdcentral ute i mindre byar så att alla ska kunna få den vård de behöver.

 Efter dessa besök åkte vi till ett sjukhus som heter Central Hospital. Det var stort och liknade till stor del de andra sjukhus vi har sett under dessa tre veckor. Vi fick gå in till chefsöverläkaren och han berättade för oss om sjukhuset. Efter det fick vi träffa en rektor för sjukhusets sjuksköterskeskola och hon visade oss runt på skolan. När vi kom in i skolbyggnaden såg vi att det på väggarna stod olika citat. Vi tyckte alla att det var en bra idé och citaten var helt underbara. Skolan var fin och hade bra klassrum och arbetsmaterial.

 

När vi hade kollat klart på skolan gick vi över till sjukhuset där vi träffa en barnläkare som visade oss deras perinatalavdelning, BB. Vi fick gå in i en patientsal där det låg kvinnor som hade gjort kejsarsnitt och hon förklarade för oss hur de jobbar där.

Man delar ut ett lite kit med kläder och hygienartiklar samt även en sovpåse med myggnät för att skydda bebisen mot malaria.

Mot kvällen åkte vi till vår favorit ställe Blueberry´s för att äta mat. Vi hade en trevlig kväll där och sen åkte vi hem för att öva på Sveriges nationalsång som vi ska sjunga i denna veckan.

 

/Valentina J

Gandhi och shopping

 

 

Hej alla! Sänder en varm första advent hälsning till er alla i kyliga och snöiga Sverige.

Som föregående söndag så har vi även denna söndag varit ute på en trevlig dagsutflykt som denna gång bar av till Ahmedabad där vi först besökte Mahatma Gandhis bostad och område där han levde under sitt liv. Om alla inte vet vem Mahatma Gandhi var så kan jag berätta att han var en indisk advokat, politiker och andlig ledare som under sitt liv var en förgrundsfigur i indisk självständighetssträvan. Med andra ord så var och är han en betydelsefull person för många människor runt om i världen.

 

Under besöket så fick vi kolla på en utställning som innehöll en massa bilder och citat som Gandhi har sagt och många av oss handlade även i souvenirshopen. Det mäktigaste under besöken enligt mig var att få gå in i hans bostad som var i ett förvånansvärt bra skick. Det kändes på något vis mäktigt att få ha vistats på samma plats som han en gång i tiden har gjort. Vi tyckte alla att besöket var spännande och givande och vi är glada över att vi fick möjligheten till att få se både hans bostad och område.  

 

Under vår vistelse så kom även några fotbollsklädda tonårskillar fram till Andreas och ville skaka hand, fotografera och även spela lite fotboll med honom och det sistnämnda var Andreas inte sen med att tacka nej till.

Därefter bar det iväg till ett stort shoppingområde där vi till vår förtjusning såg McDonalds loggan när vi åkte in på parkeringsplatsen. Till vår besvikelse så serverade de inte kött där så vi fick nöja oss med kycklingburgare och mcnuggets men det var inte fel det heller tyckte vi.

När vi var mätta och belåtna så tog vi språng mot shoppingområdet där vi alla hittade mycket. Jag kan säga att det blev trångt i bilen efter shoppingturen. När vi hade lämnat shoppingområdet så skulle vi egentligen ha åkt till ett Zoo men när vi kom fram och såg kön in till entrén så insåg vi att det nog var bättre att åka hem till hotellet för att vila, äta och plugga till vårt praktikarbete som vi ska redovisa när vi kommer hem till Sverige.

Nu på kvällen har vi varit på Woodlands och ätit en god middag och imorgon ska vi besöka ett sjukhus!

 

/ Alexandra Holmström.

 

 

 

 

 

Mjölk

Idag skulle vi åka tillsammans med de studenter som går sitt andra år på Dinsha Patel Nursing College till Anand. Innan vi åkte fick vi se skolans datasal som skulle invigas idag. Inför denna invigning smyckade man golvet med vacker målning.

Vi åkte med deras skolbuss och målet för dagen var att besöka Amul Dairy samt Tribhuvandas foundation.

 

Amul Dairy är ett kooperativägt mejeri, med 3 miljoner medlemmar. Mejeriet tar emot 1,7 miljoner liter mjölk dagligen från mjölkbönderna. Man tillverkar mjölk, yougurt, grädde, ost, mjölkpulver, ghee, milkshake mm.

Vi gjorde också ett besök i deras chokladfabrik där vi även bjöds på chokladpraliner!

 

Vi bjöds en välsmakande lunch, bland annat roti, dali och ris och efter detta begav vi oss till Tribhuvandas foundation. Detta är en organisation som arbetar tillsammans med Amul för att förbättra hälsan hos invånarna i Kheda distriktet och Anand. Man erbjuder bland annat hälsovård samt mödra- och barnhälsovård. Dessutom arbetar man med att förebygga cancersjukdomar. Ett besök hos läkare kostar 5 rupies, ca 65 öre. Ultraljud erbjuds till gravida för 50 rupies, ca 6,50 kr. Detta är priser som ligger långt under vad man annars får betala på andra ställen.

 

 Skrivet av Anna och Ulla-Carin









Ännu ett imponerande barnhem

Godkväll, här sitter man än en gång och påtar på ännu ett blogginlägg om vad vi har hittat på idag. Och det ska ni allt få reda på. Idag så var vi på ett hinduiskt barnhem som heter Hindu Anath Ashram.

 

 Det första som slog en när man såg hela byggnadskomplexet som barnhemmet bestod av, hade man bara ett ord att säga, det var WOOOOOW!

 

De bor i hop i fina hus, de äter i en stor matsal, de har tillgång till två läkare och sjukstuga som man har på området. Den sjukstugan kan även folk i slumområdet runtomkring komma till och få hjälp. Det här barnhemmet hade flera olika aktiviteter på området, barnen hade chansen att gå till biblioteket som man hade, man hade tillgång till ett jättefint datorrum. Man hade även en vollybollsplan med mera. Flickorna på barnhemmet hade även en dansgrupp som är väldigt duktig. Dansgruppen har varit i Amerika och dansat och de har vunnit flera priser i diverse tävlingar. Priserna har man ställt upp i en stor sal. Barnhemmet har även fått pris för att vara det näst bästa barnhemmet i hela Indien och fick priset  tilldelat av Premiärministern för Indien. För tillfället hyste man 91 barn/ungdomar på det fina området och på söndag ska man ha bröllop för en tjej som ska gifta sig.

 Som ni säkert ser på bilderna så var det här något alldeles extra. Man levde där som en familj, det menas med att man adopterar inte bort ett enda barn som kommer dit utan man tar hand om varandra som en familj och ger alla en fin utbildning och så mycket de vill ha.

Nog pratat om barnhemmet för man kan prata om hur underbart det var i flera timmar men nu måste vi gå vidare och berätta mer om dagen.

 Vi var sedan ute och shoppade loss än en gång. Och jag tror att tjejerna (speciellt Rebecka ) tyckte det var som Rebecka brukar säga - Awesome! Själv så köpte jag lite också, man får ju inte vara sämre än  tjejerna här. Efter shoppingen drog vi hem till vårt hotell för att vila och bara ta det lugnt.

Jag talar från alla i vår grupp här i Indien,  när jag säger att  alla som läser vår blogg borde åka ner här och uppleva det här underbara landet och folket som vi gör. Ha en fortsatt fin kväll och ta det lugnt där hemma i kylan. Mvh Andreas