fredag 30 november 2012

Ännu ett imponerande barnhem

Godkväll, här sitter man än en gång och påtar på ännu ett blogginlägg om vad vi har hittat på idag. Och det ska ni allt få reda på. Idag så var vi på ett hinduiskt barnhem som heter Hindu Anath Ashram.
 
 Det första som slog en när man såg hela byggnadskomplexet som barnhemmet bestod av, hade man bara ett ord att säga, det var WOOOOOW!
 
De bor i hop i fina hus, de äter i en stor matsal, de har tillgång till två läkare och sjukstuga som man har på området. Den sjukstugan kan även folk i slumområdet runtomkring komma till och få hjälp. Det här barnhemmet hade flera olika aktiviteter på området, barnen hade chansen att gå till biblioteket som man hade, man hade tillgång till ett jättefint datorrum. Man hade även en vollybollsplan med mera. Flickorna på barnhemmet hade även en dansgrupp som är väldigt duktig. Dansgruppen har varit i Amerika och dansat och de har vunnit flera priser i diverse tävlingar. Priserna har man ställt upp i en stor sal. Barnhemmet har även fått pris för att vara det näst bästa barnhemmet i hela Indien och fick priset  tilldelat av Premiärministern för Indien. För tillfället hyste man 91 barn/ungdomar på det fina området och på söndag ska man ha bröllop för en tjej som ska gifta sig.

 Som ni säkert ser på bilderna så var det här något alldeles extra. Man levde där som en familj, det menas med att man adopterar inte bort ett enda barn som kommer dit utan man tar hand om varandra som en familj och ger alla en fin utbildning och så mycket de vill ha.

Nog pratat om barnhemmet för man kan prata om hur underbart det var i flera timmar men nu måste vi gå vidare och berätta mer om dagen.

 Vi var sedan ute och shoppade loss än en gång. Och jag tror att tjejerna (speciellt Rebecka ) tyckte det var som Rebecka brukar säga - Awesome! Själv så köpte jag lite också, man får ju inte vara sämre än  tjejerna här. Efter shoppingen drog vi hem till vårt hotell för att vila och bara ta det lugnt.
Jag talar från alla i vår grupp här i Indien,  när jag säger att  alla som läser vår blogg borde åka ner här och uppleva det här underbara landet och folket som vi gör. Ha en fortsatt fin kväll och ta det lugnt där hemma i kylan. Mvh Andreas
 

torsdag 29 november 2012

Underbara barn!


Dagen idag har varit otroligt givande. Dagen bestod av ett besök på ett katolskt barnhem som drivs av spanska nunnor. Till en början måste jag säga att det var väldigt fint på barnhemmet, samtidigt som det var sorgligt. Det var sorgligt därför att barnen är tvungna att växa upp utan sin egen familj, men så otroligt fint eftersom de får så fina möjligheter där. Barnhemmet var väldigt välskött och människorna som arbetade där var verkligen hängivna till barnen. Trots svåra motgångar får barnen kärlek och bra miljö – underbart. Många av barnen som bor där har även någon form av funktionshinder

Institutet erbjuder skydd, personlig utveckling och återförening med familjer (flytta till sin ursprungliga familj, eller en ny). Anna & Ulla-Carin hade med sig nallar till barnen, vilket de blev jätte glada för. De har för nuvarande 44 barn, dock finns det plats till över 100 stycken. Rummen var väldigt fina, där det bland annat fanns nallar i hyllor de sov även i taksängar. På en våning i ett rum, var det specialiserat till bebisar.

På utegården fanns det målningar från spanska arkitekter, målningarna var på varje barn. Enormt fint! De kommer dit vart tredje år för att måla nytt och fylla i.

Barnhemmet har även gratis sjukvård då de har en egen vårdcentral. Alla barnen får gå i skolan och hjälp till en yrkesutbildning. De försöker även hitta en passande partner för giftermål för de som fyllt 18 år och pojkarna får en lägenhet om 2 rum och kök när de gifter sig. De hjälper verkligen barn/ungdomar att få en så bra framtid som möjligt!
/ Rebecka Johansson






onsdag 28 november 2012

Happy Divali

 Vi började dagen med att åka till Ayurveda sjukhuset och deras college. Ayurveda är en indisk läkekonst där man använder sig av olika örter för att bota och lindra olika sjukdomar.
 Vi träffade sjukhuschefen och fick sedan gå runt på de olika avdelningarna
 Vi fick också se olika behandlingar som man bedriver inom den ayurvidiska läkekonsten.Ovan ser ni ångbehandling.och nedan ser ni blodiglar som används vid vissa behandlingar.
 I detta rum så framkallas kräkningar som är en av de metoder som används.

 På sjukhusområdet finns också en örtträdgård som används för att tillreda mediciner.Efter ca 3 timmar åkte vi tillbaka till hotellet och vi fick en uppgift att göra. Uppgiften handlade om att vi individuellt skulle skriva ett brev till lärarna om hur vi vill berätta för alla i Sverige om vår Indien praktik.
 Mot kvällen åkte vi till Mahagujarat sjukhuset för att möta dr.Shelat och Mr. Robin för att senare åka till templet Santram Mandir för att se gudarnas nyår (Gods diwali). Vi fick åka till templet med ambulans och vi tyckte att det var en spännande upplevelse.

 
När vi kom till templet var det dekorerat med 15000 tända lyktor. Vi tyckte att det var något av det vackraste vi har sett. Himlen lystes upp av olika färger från fyrverkerier och rök från stearinljusen. Vissa av oss blev även intervjuade till indisk tv som vi sedan inte kunde hitta vilken kanal de sändes på. Vi tyckte att det indiska gudarnas nyår var helt fantastisk och önskar att nyår i Sverige var lika underbar.   


Hälsningar Nadine och Valentina

tisdag 27 november 2012

Nya insikter om indisk sjukvård

 
Nu har snart halva tiden av vår resa gått och gud vad tiden springer iväg känner vi alla. Vi vill verkligen inte hem till regn och rusk!

Idag har vi varit på General Hospital i Uttarsanda där vi fick en rundvandring samt en pratstund med chef administratören på sjukhuset. Det vi bland annat fick reda på var att sjukhuset startade sin verksamhet år 1945, att det behandlade diverse olika saker samt att det idag har plats för cirka etthundra patienter. Vi tyckte alla att det var intresseväckande att besöka sjukhuset för att då kunde man jämföra detta sjukhus med de två andra sjukhusen som vi redan har besökt. När vi var klara med vårt studiebesök så fick vi åka med sjuksköterskestudenternas skolbuss tillbaka till vårt hotell.


 
När vi kom tillbaka till hotellet så åt vi alla en gemensam lunch på Rebecka och Valentinas rum för att därefter bege oss till sjuksköterskeskolan där vi skulle intervjua Mr Robin Joseph för diverse skoluppgifter. Det var en intervjustund som till sist omvandlades till en intressant diskussion där vi alla fick en ny och större inblick om hur vården i Indien ser ut. På bilden ovan ser ni vice principle Robin Joseph tillsammans med principle Virendra Jain.


Senare på eftermiddagen så gick vi elever och lärare och shoppade i närområdet till vårt hotell. Till min besvikelse så hittade jag ingenting men de andra hittade lite smått och gott till nära och kära. Min stund kommer nog på söndag när vi ska iväg på en heldagsutflykt till Ahmedabad.

Nu på kvällen har vi varit Woodlands och avnjutit en god och trevlig middag och imorgon så väntar fler studiebesök och därmed nya upplevelser!

/ Alexandra Holmström.

måndag 26 november 2012

Ja må han leva!

 Idag var vi hembjudna till Mr Desai för att titta på hans hus.Detta hus är väldigt stort och har 249 rum. Mr Desais dotter Ratna visade oss runt och denna rundvandring tog 1.5 timma och därefter blev vi bjudna på indisk frukost som var väldigt god.Huset hade 7 våningar och upptog ett helt kvarter.Tills för några år sedan var detta hus det högsta i Nadiad.På bilden nedan ser ni Ratna längst till vänster.Detta hus är ett hem för flera olika familjer i samma släkt.


 Efter besöket hos Mr Desai åkte vi till Röda Korets lokaler i Nadiad.Där fick vi en presentaion av det arbete som Röda Korset bedriver i Nadiad. Huvusuppgiften för Röda Korset här  är att vara blodcentral,då människor kommer hit för att lämna blod som man sedan förvarar tills någon behöver det.
På kvällen var vi ute och åt och plötsligt när vi sitter och äter så hör vi ett sällskap sjunga"Ja må han leva" på svenska. Det visar sig sedan att fyra personer i detta sällskap var bosatta i Sverige varav tvä kom från Helsingborg. Det är i dessa ögonblick man brukar säga att"världen är liten".

Vi avslutade dagen med en mysig stund på Rebeckas och Valentinas rum.

Andreas, Anna och Ulla-carin

 

Utflykt till Baroda


Idag har varit en väldigt intressant dag. Dagens utflykt bar av till en stad vid namn Baroda, som ligger 5 mil söder om Nadiad. Dagens första stopp var på en väldigt fin djurpark, Sayaji Baug, där det bland annat sprang runt stora apor samt ekorrar överallt, enormt söta! På djurparken fanns också krokodiler, rådjur, papegojor och påfåglar (vilka även är Indiens nationaldjur).



 
Efter det åkte vi till ett palats, Laxmi Vilas.Vi alla tyckte det var otroligt och vackert, vi blev väldigt fascinerade över byggnadens alla detaljer och historia. Medan vi gick runt och tittade hade vi varsin mp3 med historisk fakta om varje rum.



 

Därefter började hunger ta över våra sinnen. Vi körde till en fin restaurang, där majoriteten åt pizza och veggo hamburgare. Efter maten blev vi som nya människor! Redo för vår kommande shoppingtur.

Vi åkte därefter till två olika shoppingcentrum, det var väldigt stor skillnad jämfört med Nadiads shoppingutbud då det liknade Sveriges shoppinghus. De flesta hittade ingenting till sig själva, däremot presenter till våra nära och kära.

När vi kände oss klara med shoppingen var det dags för vårt sista stopp för dagen, som var att besöka ett 40 år ungt hinduiskt tempel, Swaminarayan Mandir. Vi blev väldigt tagna utav den enormt vackra arkitekturen. Vi fick en guidetur runt templet och inuti, där bland annat en tysk nunna förklarade religionen och de olika gudarna.






 

Klockan 8 fick vi fint besök utav vår nya vän Sheron från DCPN och hennes lillebror, hon målade hennatatueringar på oss alla, vilket blev otroligt fint! Denna målning sitter på ungefär i 2 veckor.

För att sammanfatta dagen tycker vi alla den varit helt otrolig!!

/Rebecka, Valentina, Nadine, Alexandra och Andreas

lördag 24 november 2012

Kidney Hospital Nadiad

  var det tid för ännu ett kärt återseende av oss alla här på bloggen. Idag tog vi en promenad över vägen vid vårt hotell till Njursjukhuset Maljbhai Patel Urological Hospital som ligger  precis framför oss.Vi fick också en trevlig liten stund med Dr Mahesh R Desai som är chef  och grundare för hela sjukhuset.
 
Vi fick även träffa sjukhusets transplantationskoordinator som heter Dr Rajapurkar. Vi fick då lite information om hur man går till väga när det gäller  transplantationer och alltsom rör det, bland annat har man massor av samtal med de som ska donera och samt dem ska få organ. Man måste fylla i en del pappersexercis för att bli godkänd för transplantation. Visste ni det att Njursjukhuset som vi var på är  Asiens bästa och finaste njursjukhus. Folk reser hit från olika hörn av Asien/Indien/ Afrika för att opereras för olika typer av njurproblem. Så som tillexempel njursten eller njurtransplantationer.

 Där blev vi rundvisade på sjukhuset av bland annat, Vice Rektor Robin och chefssjuksköterskan där vi fick se på de olika dialysavdelningarna, vi fick se på de olika operations rummen, därvibland annat fick se på en robot som  man gör operationer med..


 Vi fick också se lite på den operationssalen där man opererar njursten. Det var en fantastisk grej att få  en sådan fin rundvisning på operationsavdelningen, det är något som inte alla kan få här i världen så jag kan nog säga att hela gruppen som var med kände sig priviligrade av den här chansen.
 
Efter vår  besök så återvände vi till vårt hotell och hälsade på våra  sjuklingar som inte mådde så bra, och dem hade blivit lite bättre (som tur var) Alla elever har drabbats av lite Delly Belly. Vi vilade då lite med dem och snackade lite samt beställde pizza från US Pizza och det var ljuvligt kan jag säga. Det höjdes också en del förväntningar på kvällen som skulle komma. För vi skulle nämligen ut med en av eleverna på DPCN som heter Sheron. Hon och hennes mamma kom till vårt hotell klockan 7 och vi åkte då till restaurangen Blueberry och hade en mycket trevlig stund med dem där vi bland annat bjöd dem på maten som tack för en trevlig kväll. Vi skiljdes åt vid hotellet efter ha kommit överrens med Sheron att hon skulle komma till oss imorgon kväll för att göra lite henna tatueringar på tjejerna.


Rektor Mr.Jain  med sin familj kom sedan till hotellet för att förvissa sig om att allt var klart för morgondagens utfärd till Baroda
Men nu kastar jag in handduken här och säger tack för mig och vi höres


Med vänlig hälsning Andreas